En liten historia om betald ledighet...

Betald ledighet är en ledighet under vilken företaget fortsätter att betala ut lön till sina anställda. Det är en juridisk skyldighet. Det var Front Populaire som i Frankrike inrättade 2 veckors betald ledighet 1936. Det var André Bergeron, då generalsekreterare för Force Ouvrière, som då krävde 4 veckor. Men det var först i maj 1969 som lagen utfärdades. Slutligen, 1982, fastställde Pierre Mauroys regering en period på 5 veckor.

Vilka är reglerna, hur är de satta, hur ersätts de ?

Avlönad ledighet är en rättighet som förvärvas så snart en anställd anställs: oavsett om det är i den privata sektorn eller i den offentliga sektorn, ditt jobb, din kvalifikation och din arbetstid (tillsvidare, visstidsanställning, vikariat, heltid och deltid ) .

Arbetstagaren har rätt till 2,5 arbetsdagar (dvs måndag till lördag) per arbetad månad. Detta motsvarar alltså 30 dagar per år, eller 5 veckor. Eller, om du föredrar att beräkna i arbetsdagar (dvs måndag till fredag), är det 25 dagar. Det är viktigt att notera att om du är deltid har du rätt till lika många lediga dagar.

Uppehåll på grund av sjukdom eller mammaledighet beaktas inte.

Det finns en laglig period under vilken den anställde måste ta mellan 12 och 24 dagar i följd: från 1er maj till 31 oktober varje år.

Din arbetsgivare måste ange datum för dessa helgdagar på din lönebesked. Arbetstagaren måste absolut ta ut sin ledighet och kan inte få en kompenserande ersättning.

Arbetsgivaren ska också hålla en tabell uppdaterad. Han kan dock vägra datum av följande tre skäl:

  • Intensiv aktivitetsperiod
  • Säkerställa kontinuitet i tjänsten
  • Exceptionella förhållanden. Denna term förblir lite vag och din arbetsgivare måste definiera sin position mer exakt och kan till exempel framkalla följande problem: ekonomiskt intresse för företaget, frånvaron av den anställde kommer att vara skadligt för verksamheten...

Beroende på ditt kollektivavtal eller ditt kontrakt kan din arbetsgivare givetvis bevilja dig fler dagar. Här kan vi ge dig några exempel:

  • Lämna för personligt projekt: skapande av företag, personlig bekvämlighet eller annat. I det här fallet blir det ett avtal som ska träffas mellan dig och din arbetsgivare.
  • Ledighet relaterade till familjehändelser: Dödsfall för en medlem av din familj, äktenskap eller annat. Du måste då tillhandahålla ett certifikat.
  • anciennitetsdagar

Vi inbjuder dig än en gång att kontrollera dina rättigheter med ditt kollektivavtal.

Denna ledighet ingår inte i beräkningen av betald ledighet.

Vad är delade dagar ?

Som vi har sett tidigare har arbetstagaren nytta av en huvudledighet på 24 dagar som ska tas ut mellan 1er maj och 31 oktober. Om du inte har tagit dem i sin helhet senast den 31 oktober har du rätt till:

  • 1 extra ledig dag om du har mellan 3 och 5 dagar kvar att ta ut utanför denna period
  • 2 extra dagar ledigt om du har mellan 6 och 12 dagar kvar att ta ut utanför denna period.

Det är delade dagar.

RTT:erna

När arbetstidens längd minskade från 39 timmar till 35 timmar i Frankrike inrättades kompensation för företag som ville behålla 39 timmars arbete per vecka. RTT representerar då vilodagar motsvarande den arbetade tiden mellan 35 och 39 timmar. Det är en kompenserande vila.

Framför allt bör dessa vilodagar inte förväxlas med RTT-dagarna som är en arbetstidsförkortning. De är snarare reserverade för personer på dagspaketet (och därför inte har övertid), det vill säga chefer. De beräknas enligt följande:

Antalet arbetade dagar under ett år får inte överstiga 218 dagar. Till denna siffra läggs 52 lördagar och 52 söndagar, helgdagar, betalda semesterdagar. Vi drar sedan av tillägget av denna siffra till 365. Beroende på år får vi 11 eller 12 dagars RTT. Du kan fråga dem fritt, men de kan åläggas av din arbetsgivare.

Logiskt sett har deltidsanställda inte nytta av RTT.

Utbetald semesterersättning

När du är på visstidsanställning eller på ett vikariat har du rätt till utbetald semesterersättning.

I princip får du 10 % av alla bruttobelopp som erhållits under den arbetade perioden, dvs.

  • Grundlönen
  • Extra tid
  • Anciennitetsbonusen
  • Eventuella provisioner
  • Bonusar

Din arbetsgivare är dock också skyldig att utföra beräkningen med lönebidragsmetoden för att kunna göra en jämförelse. Den lön som ska beaktas är då den faktiska lönen för månaden.

Arbetsgivaren ska välja den för arbetstagaren mest fördelaktiga beräkningen.

Du frestas av obetald ledighet 

Du har visserligen rätt till en välförtjänt vila, men som namnet antyder kommer den inte att betalas. Lagen reglerar inte denna typ av avbrott i anställningsavtalet. Det är därför nödvändigt att komma överens med din arbetsgivare. Om du har tur kommer han att acceptera, men det är nödvändigt att skriva de villkor som diskuterats och förhandlats fram tillsammans. Det är också bra att kontrollera att du inte är förbjuden att arbeta för en annan arbetsgivare. Genom att förbereda dig i god tid kommer du då att kunna dra full nytta av denna ledighet som kanske kommer att förändra ditt liv!

Du har en tvist om avresedatum 

Ordningen för avgångar på ledighet är ditt företags ansvar. Det fastställs antingen genom avtal inom företaget eller inom filialen. Ingen lag styr denna organisation. Arbetsgivaren ska dock informera sina anställda senast 1 månad före utsatta datum.