Köpkraft bedömer mängden av olika varor och flera tjänster som ett hushåll kan ha, med tanke på dess inkomst. Stigande priser under den disponibla inkomsten leder till ökad köpkraft. På lång sikt är det möjligt att se betydande förbättringar du hushållens köpkraft om inkomsterna höjs, men dessa kan också visa sig vara särskilt låga i vissa fall. Vad exakt menar vi med hushållens köpkraft? Det är vad vi ska se tillsammans idag!
Vad är hushållens köpkraft?
Det ekonomiska konceptet köpkraft måste betraktas som en helhet som består av flera element, nämligen:
- Av hans hushåll;
- av dess konsumtion;
- av hans inkomst.
Av denna anledning specificerar INSEE att "köpkraft är därför mängden varor och tjänster att inkomsten ger möjlighet till köp”. Köpkraften beräknas då utifrån primärinkomst, inklusive blandad inkomst, plus kapitalvinster, minus eventuella obligatoriska avdrag.
Som ett resultat är det fullt möjligt att bedöma köpkraften utifrån den inkomst som finns i ett hushåll, i synnerhet dess andel som konsumeras. Det är med andra ord den del av inkomsten som är tillgänglig och som allokeras till konsumtion snarare än sparande. För att veta dess kvantitativa utvecklingmåste den analyseras under en given tidsperiod.
Resultaten av evolutionen
Med tanke på resultaten är det lämpligt att ifrågasätta de olika befintliga variablerna, vi talar här om utvecklingen av hushållens inkomster samt prisutvecklingen. För att ge en djupgående analys av utvecklingen av köpkraft, INSEE introducerade konsumtionsenhetsmetoden. Det bör noteras att detta är ett viktningssystem som tilldelar en koefficient till varje medlem i ett hushåll, vilket gör det möjligt att jämföra levnadsstandarden för olika hushållsstrukturer, beroende på inkomst.
Vad är kopplingen mellan prisbeslut och köpkraft?
Det bör noteras att en ökning av priserna under en ökning av inkomsten är ett element som är gynnsamt för konsumenterna, eftersom det medför viss ökning av sin köpkraft.
Tvärtom, när priserna ökar snabbare än inkomsttakten, minskar köpkraften i detta fall. För att uppskatta effekten på köpkraften och för att kunna bestämma dess variabilitet är det nödvändigt att förstå prisbildningen av marknaden.
Priset är resultatet av överensstämmelsen mellan efterfrågan (dvs. kvantiteten av en produkt som en köpare är redo att köpa) och utbudet (dvs. den kvantitet av en produkt som en säljare är redo att släppa ut på marknaden till ett presenterat pris). När priset på en produkt sjunker är det mer sannolikt att konsumenterna vill köpa den.
Hur är det med fenomenet utbud och efterfrågan?
Detta fenomen motsvarar teorin om utbud och efterfrågan, där köpare och säljare reagerar på motsatta sätt när priserna fluktuerar på marknaden. Detta är vanligtvis verkligt, men i några fall gäller inte denna mekanism. Att höja eller sänka priset på en viss produkt leder inte nödvändigtvis till en förändring i köpkraft.
Rörelser upp och ner påverkar inte marknaden. Med vetskapen om att efterfrågan kan öka i enlighet med detta (särskilt vid brist), är det i de flesta fall ganska lätt atthöja priset på produkterna, utan att störa konsumenternas beteende gentemot samma produkter.
I det här fallet, till skillnad från råvaror, har vanliga material en hög priselasticitet. Svaret på begäran är omvänt proportionell mot prisförändringen, med andra ord :
- när priserna stiger, minskar efterfrågan på varor;
- i händelse av att priset skulle falla skulle efterfrågan på varorna öka.
Men om inkomsten inte ökar i motsvarande mån måste hushållen fatta beslut om det begränsa konsumtionen av andra varor. Som ett resultat resulterar de extra pengar som vanligtvis spenderas på "roliga" varor i negativa siffror.
